USA kan ta reda på allt om vem som helst

I sin nya memoarbok definierar Edward Snowden visselblåsaren som en person som upptäckt att en institutions arbete är oförenligt med samhällets grundläggande principer. Men där beslutet att slå larm inte är grundat i politisk radikalism, utan i en vilja att återställa ett förhållande som gått fel.

Han tänker naturligtvis på sig själv, visselblåsarnas visselblåsare. Mannen som i juni 2013 avslöjade den amerikanska massövervakningen. Jag fastnar för det tidstypiska ordet återställare. Snowden ville tillbaka till det USA han växt upp i, det land som fanns innan kriget mot terrorismen upphävde lagen.

I ett amerikanskt sammanhang är ”I allmänhetens tjänst” ett noga genomfört och vinnande försvarstal; en stringent och detaljerad berättelse om en amerikansk patriot, lojal med konstitutionen. Hans första dator, flickvännen, epilepsin, karriären i underrättelsetjänsterna, den slumpmässiga upptäckten av massövervakningen och brottningen med frågan vem som var hans egentliga uppdragsgivare — medborgarna eller staten.

Men läst av en europé? Risken är stor att de flesta tröttnat innan det intressanta ens börjat.

Visst. Här klargörs övertygande att Edward Snowden inte är en Julian Assange, utan en motiverad liberal med uppfattningen att den avgörande konflikten nu står mellan auktoritär politik och det öppna samhället. Vilken ironi att han i sex år tvingats leva i rysk exil, efter att Barack Obamas administration ogiltigförklarat hans pass under flykten från spioneriåtal så att han blev strandad på Moskvas flygplats.

Men jag hade hoppats få veta ännu mer om signalspaningsmyndigheten NSA insamling av uppgifter från alla amerikaners datorer och telefoner, men i princip även från medborgare över hela världen, för att lagra dem i en jätteanläggning kallad ”Upplagsplatsen”, med ambitionen att spara allt för alltid. Och som sedan leder till detaljerad övervakning av de individer som haft otur att fastna i jättetrålen, där NSA följer varje händelse i deras datorer och mobiler. De kan ta reda på allt, absolut allt, om vem som helt.

Fläckvis är hans memoarer därför en urviktig påminnelse om hans avslöjanden. Detaljerna om hur han smugglade ut de hemliga dokumenten, gömde sig i Hong Kong och med hjälp av en krets journalister publicerade alltsammans är lika rafflande som en roman av John Le Carré.

Snowden betalade ett högt pris. Han kommer alltid vara eftersökt. Men hans visselblåsning utlöste viss förändring.

I USA begränsades rätten att övervaka amerikaner med ny lagstiftning. Techjättarna skärpte sina system mot intrång. Och möjligen bidrog han till att EU inledde ett banbrytande lagstiftningsarbete för att stärka medborgarnas integritet på nätet.

Men effekten gick djupare. Sedan sommaren 2013 vet alla vad som pågår, hur stater och storföretag nästlar sig in i vårt mest privata. Det leder till ett gemensamt ansvar att åtminstone försvåra övervakningen. Man kan börja med den enkla förändringen att sluta lagra sin information i Molnet.

 

Edward Snowden: I allmänhetens tjänst.

Översättning: Stefan Lindgren.

Leopard.

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.