Förra året kom 7000 ensamma flyktingbarn till Sverige. En del efter obegripligt långa resor. Alldeles för många verkar inte få någon ro i Sverige heller. Efter att ha placerats i olika boenden och hem försvann 374 stycken. Bara 58 återfanns. Resten är försvunna. De första som på allvar uppmärksammade problemet var journalisterna Jens Mikkelsen och … Fortsätt läsa De försvunna barnen — en nationell angelägenhet
Artikel
Då: "Kulturkrockar". Nu: "Integration".
Daniel Rauhut: I moders Sveas ömma famn. Flyktinginvandringar 1945 - 1970. (Carlssons). Det börjar illa. På första sidan beskriver ekonom-historikern Daniel Rauhut invandringsfrågor som "tabubelagda" ämnen man inte talar om. Hur kan en forskare skriva något så dumt? Migranter och integration diskuteras ju hela dagarna. Slå på radion. Läs en tidning. Européerna är helt fixerade … Fortsätt läsa Då: "Kulturkrockar". Nu: "Integration".
Befrielsens problematik
Assia Djebars berättelser är hårda som middagsljuset i det algeriska inlandet. De drivs fram av en obeveklig vilja att slå sig fri från föraktfulla män och slutna kvinnorum. Det är inte svårt att förstå att samma vilja var hennes egen livsnerv. Men i självbiografin Ingenstans i min fars hus avslöjas en oväntad brist, en viljestyrkans … Fortsätt läsa Befrielsens problematik
George Soros har rätt om Ukraina
Vem förstår vad Ryssland egentligen vill med kriget i Ukraina? Att Vladimir Putin ogillade folkresningen mot kleptokratin i Kiev är begripligt. Men sedan? Kuppen på Krim, de så kallade separatisterna runt Donetsk och nu ny upptrappning med möjliga erövringsräder. Vad är poängen? Dagens förhandlingar i Minsk har beskrivits som ödesmättade. Där är inte de stora … Fortsätt läsa George Soros har rätt om Ukraina
Panikdebatt med intolerant tonläge
För någon vecka sedan fick fyra folkpartister allas uppmärksamhet. På DN debatt hade de föreslagit ett tak på flyktingmottagningen. Många undrade vad de egentligen menade. Skulle Sverige acceptera ett på förhand bestämt antal asylansökningar och sedan, kanske vid halvårsskiftet, dra ner en järnridå runt landet? Under vintern har en integrationspanik börjat få fäste. Den rullar … Fortsätt läsa Panikdebatt med intolerant tonläge
Bortom terrorn
En vårdag för tjugo år sedan åkte jag buss från Aleppo. När den stannade i Raqqa var det bara jag som steg av. Vinden drev över Eufrat och virvlade in mellan de oansenliga husen. Den var mättad av sand och historia. Jag letade mig fram till Abd as-Salam al-Oujaliehs hus. Han var 74 år, hade … Fortsätt läsa Bortom terrorn
En historisk bragd
Peter Englund: 1915. Stridens skönhet och sorg, del två. (Natur & kultur). Jag förstår inte vad Peter Englund menar med stridens skönhet. Han använder uttrycket i den sammanhållande undertiteln för sitt väldiga epos om första världskriget. Skyttegravarnas skönhet? Påståendet är så provocerande att det förefaller motbjudande. Modiga handlingar kan naturligtvis vara vackra. Som att rädda … Fortsätt läsa En historisk bragd
Integrationspaniken är skadlig för Sverige
Den nyväckta integrationspaniken skadar Sverige. Nästan varje dag smattrar liberala ledarsidor fram krav på åtgärder, ofta märkligt diffusa och ospecificerade. Paniken rullar som frossbrytningar genom borgerligheten. Folkpartiet och Kristdemokraterna var först ut med tappade omdömen. Man kan notera hur ledarredaktionerna samtidigt undviker varje diskussion om diskriminerande strukturer eller papperslösas fortsatta rättslöshet. Är deras egentliga avsikt … Fortsätt läsa Integrationspaniken är skadlig för Sverige
Röd lyskraft
Antonio A Santucci: Antonio Gramsci Översättning: Gustav Sjöberg Celanders förlag Kommunismen vilade på ett berg av texter. Där fanns filosofi, teaterkritik, estetik. Rörelsens praktik var för det mesta brutal, men dess teori kunde vara sofistikerad. Men vem läser längre György Lukacs eller Arnold Ljungdal? Någon? De är som en slamrig mässingsorkester som marscherat iväg till … Fortsätt läsa Röd lyskraft
Kapitalismens väsen
Hela hösten har jag förföljts av två franska romaner. En är rätt tråkig och den andra lite obegriplig, men jag kan inte låta bli att tänka på dem. Båda är som att hissa upp persiennerna, så att ljuset faller in över kapitalismens privata rum. I Ladivine berättar Marie Ndiaye hur tre generationer arbetarkvinnor, och några … Fortsätt läsa Kapitalismens väsen
Per Wirtén 