Chris Cleave: Little Bee Brombergs. Översättning: Ulla Danielsson. Little Bee är en berättelse om trasiga människor; värnlösa och jagade av svåra minnen. Men den är skriven som en strömlinjeformad och glanslackad pastill för möjlig friktionsfri läsning, och kan fungera fint som feel-ganska-good-bok för humanister i behov av tröst. Men det är svårt att värja … Fortsätt läsa När mattan dras undan
Paus
Det har varit trögt att blogga de senaste veckorna. Men blogga gör jag för det är kul – inget annat. Så nu blir det uppehåll ett tag. Jag behöver koncentrera mig på att få klart min bok om Herbert Tingsten. Manus ska lämnas till Bonniers 1 september. Det är möjligt att jag får tillbaka blogglusten … Fortsätt läsa Paus
Pensionsbluffen
När riksdagen efter en dramatisk omröstning våren 1959 antog ATP-reformen började människors rädsla för livet som pensionär klinga av. Många fortsatte ha ångest för själva slutet, men de behövde inte längre oroa sig för ett åldrande i fattigdom. På 2010-talet är rädslan för den egna pensionen tillbaka. Utvecklingen har inte gått framåt. Den har retirerat. … Fortsätt läsa Pensionsbluffen
"Loner, loser, killer"
Jag har alltid gillat att läsa den franska islamologen Olivier Roy. Han har envist sedan slutet av 1990-talet gått mot strömmen och sagt att de revolutionära islamisterna sett sin zenit, att de ligger i sina dödsryckningar. Inget har rubbat honom. Den globala terrorn i början av 2000-talet var bara tecken på isolering och att hela … Fortsätt läsa "Loner, loser, killer"
Reepalu, igen
Under Mona Sahlins tid som partiledare höll Reepalu tyst med sina utspel om flyktingar och människosmugglare. Han slutade flörta med SD:s väljare. Jag minns att jag en gång sade det till Sahlin. Hon spände blicken i mig och sade med sådan sammanbiten skärpa att jag hoppade till: "Ja, jag är glad att du noterat det". … Fortsätt läsa Reepalu, igen
Han blev en terrorist
Nu på morgonen kommer nya uppgifter från Frankrike. Terroristen i Toulouse verkar leva indragen i den revolutionära islamismens ljus. Nu kan alla med en suck av lättnad beskriva gärningsmannen som politisk terrorist, inte bara en ensam psykiskt sjuk galning. Jag såg att Israels utrikesminister efter dådet ville avvakta om det var ett "hatbrott eller ett … Fortsätt läsa Han blev en terrorist
1978 revisited
Då var det IRA i Belfast, RAF i Tyskland, ETA i Baskien och Röda brigaderna i Italien. Jag minns sent 1970-tal som politiskt mörker och sotiga storstäder. I London misshandlade fascister sydasiater i East end. Det var en tid av klaustrofobi och förföljelsemani. Gruvarbetarstrejk och politiskt våld. I helgen hittade jag mina gamla lp-skivor med … Fortsätt läsa 1978 revisited
Opolitisk terrorism?
Den rasistiska terrorismen har blivit Europas största säkerhetspolitiska problem. Våldet mot romer i Ungern. Peter Mangs som sköt människor i Malmö – nästan alla med så kallad invandrarbakgrund. Utöya i Norge. Den nazistiska terrorgruppen som nyligen avslöjats i Tyskland. Och nu det ohyggliga terrordådet i Sydfrankrike, där en man verkar jaga fransmän med arabisk och … Fortsätt läsa Opolitisk terrorism?
Ny svar på evig gåta
;I årtusenden har människor undrat vad en människa egentligen är. Frågan har varit ungefär samma, men svaren har förändrats. På senare år har radikalt nya svar börjat tränga sig på och skapa både nyfikenhet och oro. De har fått näring från biovetenskaplig forskning. I senaste Arena (1/2012) undrar Jonathan Metzger över upptäckten att det mänskliga … Fortsätt läsa Ny svar på evig gåta
Hopplöst
Hopplös vår. Jag är förkyld – igen. Känner mig som vintergruset på trottoarerna. Den här veckan är helt ren i almanackan. Jag tänkte ägna all tid åt att arbeta med bokmanuset. Men nu går allt långsammare än halvfart. Jag har inte tid med det!