Min blogg förfaller. Men jag har jobbat så mycket några veckor att jag inte orkat fylla på. Förra veckan tog jag ledigt, åkte till London för att se en massa konstutställningar och se Marc Almonds konsert där han firade 60 år. Det var en energikick. Inte en enda från de senaste tio årens många fina … Fortsätt läsa Marc Almond 60 år

Bokens omslag ser ut som en vacker gammal chokladask. den har bara nittio glesa sidor. Men den är skriven av Andrzej Stasiuk, duggregnens och sommarledans litterära mästare. Naturligtvis heter den Liten bok om döden. Behöver jag säga nåt mer? Stasiuk skreb för några år sedan den oförglömliga romanen Taksim, en av de bästa Europaromaner jag … Fortsätt läsa Polsk favorit

Jag var på Stadsteatern i går och såg en amerikansk remix på Måsen med den fåniga titeln Dumma jävla mås. Pjäsen är so-soo. Men skådespeleriet helt underbart, så där som man sälla ser men gör teater till en otrolig njutning, svår att beskriva men som framkallar en känsla av svävning där allt är så lätt … Fortsätt läsa Måsen och äpplet

Läs Per Svensson i dag i Sydsvenskan om den kulturellt betingade SD-kriminaliteten. Mycket roligt. Får inte missas.

Jan-Werner Müllers bok om populismen har fått stor uppmärksamhet i Sverige. Jag tycker hans analys är för stel och formalistisk, på statsvetenskapligt manér. Populismen går inte att fånga som en ideologi. Den bör i stället förstås som ett sätt att göra politik och tala om samhället. I stället tycker jag att den amerikanska skribeten John … Fortsätt läsa Populistfrågan

Donald Trumps utfall mot Sveriges (tidigare) positiva inställning till invandring och mångkultur fullföljer en gammal amerikansk tradition: att peka ut Sverige som ett exceptionellt land. På 1960-talet var det "den svenska modellen" med jämlikhet och samförstånd som antingen beundrades eller demoniserades. Sverige uppfattades, med all rätt, som ett samhällsexperiment. Nu är det svenskarnas unikt positiva … Fortsätt läsa Sweden … in Sweden!

Jag hade aldrig hört talas om den franska författaren Sorj Chalendon. Men jag bestämde ändå att läsa Faderns yrke. Kombinationen av Grates förlag och översättaren Jan Stolpe garanterade nivån. Jag blev inte ebsviken. Redan bokens första stycke är ett mästerverk. Èmile och hans mor begraver den sorgliga och förfärliga fadern. Ingen sörjer honom. Ingen annan … Fortsätt läsa En bok av Sorj

Sting är den mest värdelösa Polarpristagaren någonsin. När hans debutsolo kom ut jobbade jag på rocktidningen Schlager. I min recension sågade jag den hårt. Det är jag fortfarande, trettio år senare, stolt över. Han personifierar kombon av pretantion och slätstrukenhet. Läs i stället Elisabeth Hjorths fina artikel i Sydsvenskan om godheten. Även om Ann Heberlein … Fortsätt läsa Godhetsfrågan

Den administration Trump samlat är inte bara den mest reaktionära i USA:s moderna historia, utan även den mest inkompetenta och oerfarna. I dag skriver Paul Krugman roligt om inkompetensen och de första veckornas tilltagande kaos, inte minst i utrikespolitiken. Läs hans kolumn i NY Times här. Hans inkompetens är världens skräck (vad som helst kan … Fortsätt läsa Trumps akilleshäl

I dag ska jag hämta korrekturet på min nästa bok, Är vi framme snart? Drömmen om Europas förenta stater. Ska bli skönt att läsa igenom manuset för sista gången. Jag tycker allt avslutande pyssel med en bok är roligt och lättsamt. Den kommer ut i april. Första offentliga mötet om den är redan onbokat på … Fortsätt läsa Lyckad operation