Bära barn

De återhållsamma garderade recensionerna av Cilla Naumanns Bära barnet hem förvånade mig. Kanske ett teckan på att den milt skrivna romanen letar sig fram genom minerad mark. Jag minns att någon skrev att den försöker rädda "modern" undan alla populära angrepp. Verkligen? Jag uppfattar den som en helt annan undersökning och möjligen räddning, nämligen av … Fortsätt läsa Bära barn

Positiv särbehandling?

Att Expressen kultur i dag avslöjar att tidigare DN-journalisten Barbro Jöberger döljer sig bakom pseudonymen Julia Ceasar är bra och självklart. Det finns inga pressetiska invändningar. Jag förstå inte ens hur man kan ställa frågan. Journalister har alltid ägnat sig åt att avslöja pseudonymer. Vem på 1960-talet hade inte velat avslöja vem deckarförfattaren Bo Baldersson … Fortsätt läsa Positiv särbehandling?

Sjutton procent

Sverigedemokraternas opinionssiffror efter sommaren kommer få konsekvenser. Att tro n annat är optimistiskt dagdrömmeri. Tre partier har börjat svaja: M, FP och KD. Centern verkar i stället försöka profilera sig som en svensk motsvarighet till holländska D66 eller danska Radikale. Det är klokt för dom och bra för Sverige. Mest förvånande, och glädjande, är Socialdemokraternas … Fortsätt läsa Sjutton procent

Det finns ingen god nationalism

På pendeltåget i går läste jag den österrikiska författaren Robert Menasses underbart onyanserade angrepp i Eurozine på den konservativa (så kallat pragmatiska) åternationalisering som griper omkring sig i Europa. Plötsligt kan annars kloka skribenter svärma för den goda nationalismen — det gör inte Menasses. Hans text är underhållande uppmunrtan för oss som fortfarande envisas med … Fortsätt läsa Det finns ingen god nationalism