I senaste Glänta (2/2015) finns en av de roligaste artiklar jag läst på länge. Erik Nilsson skriver om djur som knarkar och super, med frågan om människor lärt ut eller lärt sig. Djur verkar helt enkelt vara på samma målmedvetna jakt efter berusning som människor: bin, elefanter, lamor, vattenbufflar, kor, getter och en massa andra … Fortsätt läsa De super som djur

Just nu behövs det kunskap för att stå emot allt reaktionärt mörker. Läs Peter Wolodarskis krönika i dagens DN om hur svensk ekonomi går åt helt rätt håll med en arbetslöshet som sjunker snabbare än jag (och de flesta) nog trodde var möjligt. I veckan läste jag en fet EU-rapport om inkomstfördelning i olika länder. … Fortsätt läsa Antimörker

Gören Sonnevi skriver inte lika rogivande som Tomas Tranströmer. I stället mer oroande och laddat. Därför mer elektrifierande. För någon dag sedan läste jag första dikten i gamla Språk; Verkty; Eld. Den fick min puls att öka och rummet att gunga. Han tänkte på dåtidens krig, kanske Kambodja, men orden landar nu med samma kraft … Fortsätt läsa Motståndets hopp

I senaste Arena (5/2015) skriver liberalpartisten Johan Enfeldt tankeväckande om hur hård blockpolitik i kommunerna gynnar SD. Jag har inte samma problem med blockpolitik som många andra, men just i kommunalpolitiken framstår den som fördummande. Enfeldt har två argument. Låsningar i block ger SD utrymme att förhandla och normalisera ett ofta informellt samförstånd (som ingen … Fortsätt läsa SCB om läget i landet

Donald Trump presenterade sin valrörelse med att beskylla mexikanska invandrade för att vara "våldtäktsmän". Nu anser han att muslimer ska registreras och övervakas. Hans svenska kollega Jimmie Åkesson behöver inte vara så outspoken. Alla vet ändå vad han tycker.I veckan såg jag några citat från påvens tal i Philadelphia tidigare i höstas när han mötte … Fortsätt läsa Ord att vänta på

Det räcker att höra inledningen till första satsen för att förstå att det är musik för nuet. Jag lyssnade i veckan för första gången till Sergej Prokofievs violinsonat (hans enda tror jag) i f-moll. De ödesmättade pianoackorden vandrar fram med en laddad tyngd som påminner om mörk techno från Berlin. Och violinen kvider och raspar, … Fortsätt läsa Tidens musik

I går var en dag för sorg. Men det är inte Sverige som har misslyckats med flyktingpolitiken. Det är Europa. I Sverige har de demokratiska partierna försvarat en mänsklig politik — med stöd från medborgarna. Men smärtgränsen är här, och den gör ont. Jag förstår regeringens helomvändning. Den är inte principiell — som dansk invandringsfientlig … Fortsätt läsa Efter sorgens dag

I dag åkte jag morgontåget från Malmö. Naturligtvis var det en handfull flyktingar i vagnarna. En familj kom förbi, med sina stora bulliga väskor, på spaning efter sina platser. De hade ett litet spädbarn inlindat i en filt, kanske fem - sex månader gammal, fortfarande omedveten om all olycka.Det blev en vacker resa med sol … Fortsätt läsa En fråga om plikt

Två dagar i rad ger DN:s ledarskribenter Kjöller och Helmersson griniga nålstick mot Stefan Jonsson, som i måndags hade en förnuftig och inte särskilt kontroversiell på DN kultur om Paris. Varför denna poänglösa jakt på oliktänkande? Deras texter visar ju inte ens intresse för hederlig debatt eller samtal. De gör sig dummare än de är. … Fortsätt läsa Dansk kleptokrati

För att få tröst genom lek, fantasi och meningssökande förtrollning går man förslagsvis till Olafur Eliassons stora utställning på Moderna museet. Man kan gå dit flera gånger, helst vid tider när besöksströmmen inte är så stark. Den är som ett slags sekulär katedral med många rum och salar. I senaste Electronic Beats finns ett samtal mellan … Fortsätt läsa Olafur Eliasson i sista Electronic Beats