En kollega, på en kulturredaktion, frågade nyligen var man kunde hitta nya skribenter (en evig redaktionsfråga). Jag svarade Bang. År efter år har jag läst unga skribenter som jag aldrig hört talas om i Bang. Några av dom har etablerat sig. Andra försvunnit. Det är en tidning sprängfylld av begåvning och talang. I senaste numret … Fortsätt läsa Där begåvningarna samlas
Prata klarspråk om rasismen
Veckan före det ödesdigra presidentvalet i USA 2016 besökte jag en sliten Union Hall i Cleveland, Ohio. Becky Williams, känd facklig ledare, höll tal om vad som stod på spel. Ingen kunde missa slutsatsen att ”sociala rättigheter, migranters rättigheter och rasifierades rättigheter är oskiljaktiga delar av samma kamp”. På olika universitet har man länge kallat … Fortsätt läsa Prata klarspråk om rasismen
Brodermordet
Jag älskar att följa Jamaica Kincaids livslånga uppgörelse med sina föräldrar. Ingen annan kan skriva så iskalla elakheter med så stor kärlek. Det tar aldrig slut. I ”Min bror” är hon tillbaka på barndomsön Antigua i Karibien som hon avskyr, men ändå är en oskiljaktig del av hennes minnen och kropp. Hennes yngre bror ligger … Fortsätt läsa Brodermordet
Upp på barrikaden!
Vad är egentligen demokrati? Svår fråga. Den verkar bli synlig först när den börjat glida oss ur händerna. Läget i Polen och Ungern är idépolitiska grundkurser där gamla filosofiska frågor återkommer. Hur gör man när en populär regering angriper demokratin med majoritetsbeslut, när den avvecklas i folkstyrets namn? Demokratin är en specifik ideologi, svarar Henrik … Fortsätt läsa Upp på barrikaden!
Rachid Taha, 1958 – 2018
I Warszawa snappade jag i går upp nyheten att Rachid Taha avled förra veckan. Jag letade i svenska dagstidningar, men hittade inte en rad. Varför denna tystnad när en av de sista genuina rockrebellerna lämnat oss? I morse på väg till flygplatsen i buss hoppade jag mellan alla hans inspelningar. Förorterna passerade förbi. De en … Fortsätt läsa Rachid Taha, 1958 – 2018
Mammorna
Ingen annan än Alexandra Pascalidou hade kunnat skriva "Mammorna". Ingen annan journalist hade hittat dem, kunnat träffa dem eller få dem att prata så här. Ingen annan författare hade kunnat återge deras röster med en sådan stilsäkerhet. "Mammorna" förefaller enkel, men är en bragd. Alla dessa berättelser. Alla dessa erfarenheter. Inifrån ett klassamhälle genomsyrat av … Fortsätt läsa Mammorna
Valresultatet
Att SD "bara" fick drygt 17 procent är en lättnad. Sverige ansluter sig till en europeisk trend, att de nationalistiska högerpartierna misslyckas med sina högt ställda förväntningar (baserade på höga opinionssiffror). Deras besvikelse är nog större än vad som märks. Partiledningen hade nog räknat med MINST 25 procent. Jag kan bara se två möjliga regeringar … Fortsätt läsa Valresultatet
Reträtternas tidevarv
Under valrörelsen har alla talat om integration, men ingen om rasdiskriminering. Den gräns som delar upp städer och arbetsmarknader förklaras nu enbart som en fråga om utbildning, värderingar och kriminalitet. I regeringsförklaringen för fyra år sedan sade Stefan Löfven att afrofobi inte hör hemma i Sverige. I år säger han ingenting. Men ändå har ingenting … Fortsätt läsa Reträtternas tidevarv
Mitt val
Vid årsskiftet 2014 - 15 var det inte många som trodde att regeringen Löfven skulle överleva fyra år. Att de lyckades var en bedrift. Löfven visade sig vara en skickligare politiker än jag trodde. Han har haft en förmåga att inte bara övervinna kriser, utan att även vända dem till eget spelövertag. Även om regeringen … Fortsätt läsa Mitt val
Humanitarianism eller Human Rights?
Nyligen ögnade jag en artikel i NY Times om hur FN nu aktivt, genom resolutioner och åtgärder, arbetar för att avskaffa flyktinglägret som fenomen. Flyktingar ska inte längre samlas i stora tältläger som sedan blir kåkstäder. De ska i stället in i mottagarländernas stora och små städer, få arbetstillstånd och integreras. Helt rätt, tänkte jag. … Fortsätt läsa Humanitarianism eller Human Rights?
Per Wirtén 