Hannah Arendts Totalitarismens ursprung från 1948 finns äntligen på svenska. Jag skriver om den i dagens Expressen, bl a så här:"Efter Hannah Arendts död 1975 har de mänskliga rättigheterna förvandlats från abstrakta idéer till övernationella lagar med egna domstolar. Efter 1989 följde en rättighetsrevolution. Trots sin syrliga skepsis har hon blivit en av utvecklingens ikoner. … Fortsätt läsa Arendt på svenska
Vikten av Arendt
Hannah Arendt: Totalitarismens ursprung. Översättning: Jim Jakobsson. Daidalos. 1936 mötte Hannah Arendt sin blivande man Heinrich Blücher i Paris. Båda var flyktingar. Arendt var filosof som hjälpte unga judar till Palestina och Blücher en kommunistisk street fighter från Berlin. En vän skämtade att "han var så illegal att han inte ens visste var han bodde". … Fortsätt läsa Vikten av Arendt
Feminismen i Bang är livsnödvändig i dag
Feminismens ögonblick är nu. Men inte i betydelsen stora genombrott, utan för att den framstår som den enda idérörelse med potential att bryta sönder den hårda konservativa våg som översvämmar Europa. Putin, Le Pen, Orbán, Åkesson — de står för allt feminister alltid försökt befria mänskligheten från: militarism, manlighet, nationalism och muskelpolitik. Feminister kan inte … Fortsätt läsa Feminismen i Bang är livsnödvändig i dag
Bernie
Bernie Sanders seger i Michigan måste vara en chock för Hillary Clintons kampanj. Sanders är helt enkelt mycket starkare än någon trott. Men räcker det? Det verkar vara ungefär samma mönster i primärval efter primärval. I USA registerar man sig traditionellt som demokrat, republikan eller oberoende. I många delstater kan vem som helst rösta i … Fortsätt läsa Bernie
Supertisdag
I går skrev jag krönika på Dagens arena inför Supertisdagen i USA. Den största överraskningen är att Bernie Sanders fortsätter vinna delstater. Jag trodde han bara skulle ta Vermont i går. Han är stark i vita delstater i norr. Att han fortsätter utmana Hillary Clinton är guld. Hon är mitt givna val som president. Men … Fortsätt läsa Supertisdag
Europa fullt av trumpar
I dag röstar en hel klunga delstater i primärvalen. Det är den omsusade Supertisdagen. Jag antar att Donald Trump i morgon bitti framstår som republikanernas säkra presidentkandidat. Ingen verkar tro att hans skandalösa slirande om Ku Klux Klan förändrar något. Den tidigare stenhårt kontrollerande partiapparaten driver nu helt redlöst i en storm av upprörda passioner. … Fortsätt läsa Europa fullt av trumpar
Ekonomisk konst
Bakom en skärm på Finansinspektionen kan man varje dag lyssna till en illmarig föreläsning om hur pengar förvandlats från mynt till en obegriplig abstraktion, ett surrande elektronmoln, ren luft. Det är en fin situation. Från entrén hör man den finansiella ekonomins hårda klackar. Det svävar. Allt svävar.Det är här man ska börja sin vandring genom … Fortsätt läsa Ekonomisk konst
Experimentet Corbyn
Jag kan inte så mycket om brittisk politik och läget i Labour. Därför läste jag mes växande intresse en artikel i senaste Dissent om fenomenet Jeremy Corbyn, "The Corbyn Experiment". Den är inget ställningstagande för eller mot, men en invändning mot de med säkra slutsatser. Men i första hand häller artikeln en hel del kylande … Fortsätt läsa Experimentet Corbyn
Rätten till sin död
I dag argumenterar Inga-Lisa Sangregorio på Aftonbladet kultur om rätten att själv bestämma över sin död när man är obotligt sjuk i till exempel cancer. Jag delar hennes uppfattning till hundra procent — och har gjort det länge. Jag kan inte förstå denna frihetsinskränkning. Motståndarnas argument är inte bara föraktfulla och ologiska, som Sangregorio påpekar. … Fortsätt läsa Rätten till sin död
Peter Esaiassons historielösa verklighetsbild
För en tid sedan skrev statsvetaren Peter Esaiasson på DN debatt uppmärksammat om den "generösa" flykting- och migrationspolitiken som ett elitens projekt, där de stängde folkopinionen ute och att det blev ett demokratiskt problem. Jag har inte hunnit kommentera hans inlägg och inte heller vetat riktigt hur man ska tackla hans påståenden. I någon mening … Fortsätt läsa Peter Esaiassons historielösa verklighetsbild