Orkanen som bortblåst

Den 18 september drog orkanen Mariah in över Domenica i Karibien. Den var ett monster som rev hela ön. Nittio procent av husen förstördes. På skakiga amatörfilmer som senare nådde omvärlden kunde man se kyrkor förvandlade till brädhögar, lermassor som dragit med sig hela kvarter och desorienterade människor på jakt efter förlorade ägodelar. Bara några … Fortsätt läsa Orkanen som bortblåst

Polarpriset är fördomsfullt

DN:s Johanna Paulsson kommenterar årets Polarpristagare med att priset håller på att bli irrelevant. När det gäller populärpriset är det sant. Med en justering: punkten har redan passerats. De tre senaste pristagarna: Max Martin, Sting och Metallica. Puh. Jag kan stå ut med att medelmåttor får priset. Men inte prisets fördomsfulla inskränkthet. Bara fem artister … Fortsätt läsa Polarpriset är fördomsfullt

Den ”arabiska bögen” slår tillbaka mot rasismen

Abdellah Taïas nya roman går ut hårt med ett fientligt angrepp mot kvinnorna. De har förtrollat männen med sina kön. De har förvandlat dem till slavar. Den som skriver heter Ahmed. Han är en medelålders homosexuell från Marocko som levt sitt vuxna liv i Paris. Nu skriver han brev till sin döda mor. Han hatar … Fortsätt läsa Den ”arabiska bögen” slår tillbaka mot rasismen

Ett nederlag att se orten som ett säkerhetsproblem

När Stefan Löfven mumlade otydligheter om förslaget att skicka militär till fattiga stadsdelar hände något med mig. En känsla av tilltro föll sönder. Nu fick det räcka. Mitt tålamod var slut. Hela den politiska debatten verkar ha gripits av en längtan efter verklighetsflykt. Svåra problem förenklas. Behovet av eftertanke ignoreras. Repression och kontroll ersätter mänsklig … Fortsätt läsa Ett nederlag att se orten som ett säkerhetsproblem

De väntar fortfarande på befrielsen

I dag skulle Elsa Grave ha fyllt hundra år. Jag läser poesi sparsamt. Men det finns rader från hennes mer politiska än surrealistiska dikter som fastnat, som jag återvänder till när världen känns särskilt tung. När kriget i Syrien var som värst fungerade hennes förtvivlan i "De väntar" från samlingen Avfall, från och till (1974) … Fortsätt läsa De väntar fortfarande på befrielsen

EU måste enas — annars väntar inbördeskrig

Ulrike Guérot tänder strålkastarna över de dunkla europeiska rum vi länge trevat omkring i. Ljuset faller hårt och smärtsamt. Den farliga situationen, de avgrundsdjupa sprickorna i golven, de svarta mögelangreppen på tapeterna, hela rubbet, blir omedelbart så påträngande att hjärtat slår dubbla slag. Ser ni inte, varnar hon. Europa är på väg mot ett nytt … Fortsätt läsa EU måste enas — annars väntar inbördeskrig