I dag skulle Elsa Grave ha fyllt hundra år. Jag läser poesi sparsamt. Men det finns rader från hennes mer politiska än surrealistiska dikter som fastnat, som jag återvänder till när världen känns särskilt tung. När kriget i Syrien var som värst fungerade hennes förtvivlan i "De väntar" från samlingen Avfall, från och till (1974) … Fortsätt läsa De väntar fortfarande på befrielsen
Brexit och mackorna
I går hittade jag en oväntad artikel i Guardian, en lång berättelse om den plastförpackade trekantiga sandwichens moderna historia. Jag älskar såna artiklar. Hade ingen aning att fenomenet var så stort och så nytt. Att lägga ihop trekantsmackor sysselsätter nu fler britter än vad landets jordbruk gör. Men mest förvånande var hur nytt fenoemenet är … Fortsätt läsa Brexit och mackorna
EU måste enas — annars väntar inbördeskrig
Ulrike Guérot tänder strålkastarna över de dunkla europeiska rum vi länge trevat omkring i. Ljuset faller hårt och smärtsamt. Den farliga situationen, de avgrundsdjupa sprickorna i golven, de svarta mögelangreppen på tapeterna, hela rubbet, blir omedelbart så påträngande att hjärtat slår dubbla slag. Ser ni inte, varnar hon. Europa är på väg mot ett nytt … Fortsätt läsa EU måste enas — annars väntar inbördeskrig
Christoffer Barnekow
Jag sitter i Paris och får veta att tevejournalisten Christoffer Barnekow avlidit. Det gör mig ledsen. Vi sågs senast i början av hösten. Nu var hans död inte direkt åldersrelaterad, men jag blev då förvånad hur mycket han hade åldrats. Det gjorde mig också lite ledsen. För det kändes som att Christoffer varit immun mot … Fortsätt läsa Christoffer Barnekow
Femicidios
Årets sista nummer av Bang, med tema om döden, är nya chefredaktören Vian Tahirs första. Det börjar bra. Finns ingen anledning att oroa sig. Bang kommer fortsätta vara landets bästa vänstermagasin. Den avgående chefredaktören Sanna Samuelsson skriver om hbtq-världens partycommunity och längtan efter "det vilda" — det man förr kallade att leva rock'n'roll. När hon … Fortsätt läsa Femicidios
Zadie Smith — Elena Ferrante
Jag har nyligen läst klart Zadie Smiths "Swing Time". Den är en påminnelse om hur sällan man läser fulländade berättelser — och hur underbart det är. Jag vet inte om någon noterat det, men det finns en lätt beröring med Elena Ferrantes Neapelromaner. Jag tänker på de två flickorna, jämnåriga, som växer upp i stadens … Fortsätt läsa Zadie Smith — Elena Ferrante
Rasprofilering förstör tilliten till polisen
Polisens rasprofilering har blivit en jättefråga i Storbritannien. I Sverige finns också berg av erfarenheter och minnen. Men här tas de sällan på allvar. Det finns inga riktiga undersökningar. Inget egentligt intresse. Enligt justitiedepartementet i London är det fyra gånger större risk för en svart britt att utsättas för visitering på gatan, så kallad stop … Fortsätt läsa Rasprofilering förstör tilliten till polisen
Från me till we
#metoo har gett en röntgenbild av manlighetens mystik, som avslöjat en slemmig symbios av sex, våld och maktbegär. Varje upprop har varit ett klargörande. Varje skandal en bekräftelse. Men vad händer nu, när rubrikerna krymper och strålkastarljuset avtar? Den kollektiva glömskan har ofta varit överrumplande stark när maktintressen utmanats. Risken är stor att debatten om … Fortsätt läsa Från me till we
Slopa förbudet mot assisterad dödshjälp
Jag är inte rädd för att dö. Men den sista tiden innan jag försvinner, själva döendet, skrämmer mig. Blir det plågsamt? Kommer jag förlora kontrollen så att mina sista månader, kanske år, bli en förnedring jag tvingas uppleva som ovärdig? I sådant fall vill jag ha hjälp att avsluta livet på egna villkor. Jag vill … Fortsätt läsa Slopa förbudet mot assisterad dödshjälp
Överrumplad av Ingmar Bergman
Gunnar Bohlin ska efter årsskiftet göra en Bergmanpodd. Han och gäster ska se Ingmar Bergmans alla filmer i kronologisk ordning. Kul. Jag håller på med samma sak, alltså se allt kronologiskt och old school, dvs på dvd, sedan i september. Jag hade ejelt enkelt dålig koll på hans filmer och ville bilda mig. Ska i … Fortsätt läsa Överrumplad av Ingmar Bergman